Stress och allt annat

Som sagt vad, när jobbet börjar för allvar har man inte tid med så mycket annat, fritid är ett ord jag nästan måste slå upp i svenska ordboken för att förstå innebörden av. Men mitt upp i all undervisningen, forskning, laborationer, gästprofessorer på besök etc ..hade vi tid med en vecka i Normandie med våra goda vänner Ulf och  Gun, det blev en fantastisk upplevelse som började i Halland med champagne och underbar god mat. Vi fick uppleva Omaha beach och invasionen, något som min man verkligen hade sett fram emot, i stort sett god mat som färsk hummer till lunch en dag. Jag åker gärna dit igen, att vandra på både den amerikanska och tyska krigskyrkogården sätter sina spår. Tanken som kommer är att vi människor är så obenägen att lära något av historien, med tanke på hur det ser ut på så många platser i världen i dag.

 

 

 

Jag fick tid mellan basgrupper och strimmor att bjuda hem ett 10-tal personer från jobbet på buffé som jag snodde ihop på en förmiddag ;) en sanning med modifikationer blev nog en aning svettig på slutet för att få allt klar i tid, speciellt då min man glömt att sätta in glassmaskinen i frysen och den utlovade hemgjorda kanelglassen fick bli SIA vaniljglass med kanel i, inte helt bra för perfektionisten Åshild. Samtalsspråket blev engelska då våra hedersgäster denna gång var från Australien, en mycket kul och berikande upplevelse.

Vi hade också för några år sedan en tradition att bjuda hem en del folk på vad vi i Norge kallar för ”lille jule aften” dvs den 23 december på julbord eller kalkon.  Min mamma brukade bjuda mina syskon och min familj när vi var där uppe under julen, något jag uppskattade väldig mycket. Jag tycker om att träffas och umgås. Vi slutade med detta då vi upplevde att det inte uppskattades av de som kom, varför anstränga sig då? Tyvärr måste jag säga att det känns så i fortsättningen också, blir nog inga stora bjudningar med många människor i vårt hem i framtiden, vi har haft väldigt många av dem, men man tröttnar på att vi oftast ska vara initiativtagare. Men riktigt goda vänner är alltid välkomna och mat kommer förstås också det att finnas i vårt hus.

Någon som heter George Miller har sagt att ”problemet med att äta italiensk mat är att fem, sex dagar senare är man hungrig igen” han har ett poäng där. Minns när vi var i Montreal och vår konferensmiddag var på en sådan restaurant. Jag fråga en av de andra som var av italienskt påbrå, skall vi äta allt detta? nej de gör mindre portioner av allt, jag undrar verkligen hur en normal portion ser ut, det vi fick var enormt mycket och allt skulle peppras, tror jag åt 1 gram peppar den kvällen, om det var gott, ja,,,det var det. Men vi orkade ingen frukost dagen efter.

Vi var på Kreta en liten sväng i oktober, vi har sedan många år tillbaka forskningsarbete med universitet i Heraklion , vilken stress, jag var mitt uppe i tentarättning, basgrupper, hade två böcker att läsa inför skönlitteraturstrimman på T1 och T2 på läkarprogrammet. Vi kunde avsätta 2,5 dag  och 3 :de dagen satt  vi 7 timmar på flygplatsen i Aten (inget jag rekommenderar någon). I Heraklion serverades också enormt mycket mat , vid vår gemensamma middag, man orkar inte äta hälften, jag har alltid undrat vad händer med resterna, dom kan ju inte kasta det, det är ju så mycket som blir kvar. Även om vi var tio personer var det nog mat till 5 som blev kvar, jag hoppas verkligen att någon/några behövande fick resterna.

Stress var det ja, hmmmmm, när man tvättar sig med hårbalsam och undrar varför det inte löddrar då är man väl en aning stressad tror jag. Ja det har varit hektisk på senare tid, men man kan ju alltid bromsa ner lite…uppleva lite kultur, som förra lördagen Elton John, i torsdags Opera på kungliga operan, Salome, en fantastisk bra, men grym berättelse, blodigt också. Imorgon blir det Sven Bertil Taube, jag hann med en konsert med Eva Dahlgren också med min kompis Margareta, olika stilar verkligen.

Jag sköljer ner dessa upplevelser med min version av fisksoppa Minestrone och en enkel chokladmousse med hallon gele (som aldrig har varit i närheten av någon hallon J)

Husets version av fisksoppa minestrone

(4 personer)

400 gram Torskfilé, utan skinn och ben

1 st  lök, gul

1-2 st  morot

3 klyftor vitlök

2 msk olivolja

2 dl vitt vin, torrt

8 dl fiskbuljong (lös upp två fiskbuljongterningar i varmt vatten)

1 st chili, röd  (2 om ni vill ha sting i soppan)

2 krm  peppar

1 tsk  salt

200 gram spagetti

1 ask körsbärstomater

0,5 dl oliver,  svarta utan kärnor (går bra med gröna och med kärnor också)

2 msk  olivolja

1 knippe persilja

4 msk pesto

Koka upp vatten till spagettin. Finhacka gul lök, morot samt vitlök, finhacka chilin, gör ett snitt i varje tomat. Hetta upp en stor kastrull, tillsätt olivolja, lök och morot. Slå direkt på vitt vin och reducera under 5 minuter. Tillsätt fiskbuljong, körsbärstomater och chili  koka upp. Smaka av med salt och peppar. Koka spagettin enligt anvisning på förpackningen. Om ni föredrar färsk pasta vänta med att koka den till slutet.Tillsätt skivade oliver i soppan.

Värm en stekpanna och halstra torskfilén i olivolja. Häll av vattnet från spagettin, fördela på djupa tallrikar och strö ca 0,5 dl finhackad persilja över. Häll över buljongen/soppan och avsluta med den halstrade torsken. Toppa med en klick pesto. Grovt lantbröd är gott till, även ett glas med vitt vin.

 

 Enkel chokladmousse

(5-6 personer)

3 ägg

100 gr mörk choklad (50%) t ex marabou mörkchoklad

3 dl vispgrädde

Smält chokladen i en skål över ett vattenbad. Vispa grädden hårt. Skilj äggulor och vitor åt, vispa sen hälften av vitorna hårt. Vispa gulorna pösigt. Rör sedan ner den smälta chokladen i gulorna. Rör ner chokladblandingen i den vispade grädden. Blanda försiktigt ner de vispade äggvitorna. Ställ kallt någon timme innan den skall serveras.

Kok gelen enligt instruktioner på paketet, låt stelna nästan klart . Lägg lite i botten av skålen, lägg på chokladmousse  och toppa med resten av gelen. Det går också bra att ha med färska hallon.