Herr Excel och andra frustationer

Jag är mycket upprörd över Herr Excels beteende. Jag har då aldrig skrutit med mitt enorma tekniska kunnande (som verkligen är obefintligt), men att hantera Excel i min dator borde väl även jag klara av (det har jag faktisk gjort tidigare, så det så). Nu var det så att jag skulle beräkna nmol/l till pg/mg (nanomol/pikogram/milligram) på våra labbprover. Glad i hågen började jag med nya excelfilen som jag mottagit och tänkte detta skall väl ändå gå som en dans. Det var bara 97 analyser som skulle beräknas, tidsåtgång 10 minuter med att identifiera prover samt vikter. Till saken hör också att jag hade planerat att göra mycket den dagen, verkligen få undan saker och ting innan terminstart vecka 4. I de andra filerna jag fått är formeln för beräkningen med, det är bara och kopiera och kontrollräkna ibland. Nå, jag började, jag provade, jag svettades, jag blev arg (tur att båda grannrummen var tomma den dagen) mitt häftiga temperament svallade och jag kom ingen väg, men skam den som ger sig. Jag provade med alla möjliga kombinationer till formeln och trodde nu måste det väl lyckas. Men Herr Excel var kallsinnigt och bara svarade -”förtydliga frågan”, tillslut hade jag inga flera kombinationer att förtydliga med så jag började så smått räkna manuellt med min trofasta miniräknare som jag haft i snart 30 år, fungerar jättebra.  Men jag hade inte helt förlåtit Herr Excel, så jag frågade om hjälp och personen ifråga är statistiker och jag tänkte skadeglatt, nu övervinner vi dig………din……. Måste bara erkänna att Herr Excel är överlägensen oss båda och med en så där ”von oben”-attityd fortsatte att svara –”förtydliga er fråga”, suck han vann, vi löste inte problemet. Jag räknade alla värden manuellt, det blev inget med de andra aktiviteterna den dagen.

Jag gick på vattengympa sen för att få ut all min frustration och middag på krogen med en kollega, det slutade trevligt i alla fall.

Hur kommer det att gå med formeln sen tror ni? Den kommer jag att få lära från en som verkligen kan det vid ett senare tillfälle och då Herr Excel, då kan du ha det så gott.

Vi har också köpt in en ny mackapär till labbet, den heter nog inte det, men vi kallar den mackapär, det är helt ny utrustning att frysa och mosa sönder våra hårprov. Då jag började med att göra dessa analyser fick jag gå genom många av sjukhusets kulvertsystem för att fylla på min 5 liters tank med flytande kväve, den blev båda kall och tung innan jag var tillbaka, en klar frustation, en gång tyckte transportkillarna synd om mig och jag fick åka med dem genom många och långa kulvertar innan jag var tillbaka på labbet. Så köptes det in en 25-literstank, då beställde vi och transportavdelningen eller vad de nu heter hämtade och lämnade, men man måste hälla över flytande kväve till vår lilla hink innan man kunde frysa proven. Vår gamla utrustning.

 

Jag klarar faktisk inte att ta en 25-liters tank själv och hälla över på ett säkert sätt. Ofta fick jag ringa efter maken så han kunde hjälpa till, man blev beroende av andra, frusterande. Den nya mackapären är nog underbar, vi beställer bara 50 liter kväve och sätter igång.. Hm..enkelt trodde ni, min medarbetare och jag lusläste alla instruktioner för denna saken (jag hatar läsa instruktioner, det är väl därför jag inte förstår mig på tekniska vidunder). Vi gjorde allt rätt, trodde vi, men förstod inte hur trycket byggs upp utan att vi hade öppnat ventilen, det stod i klartext, stäng ventilen när trycket kommer till röda strecket. Vi hade ju aldrig öppnat den?? Där stod vi och vågade inget, kliade oss i huvudet gjorde vi också. Vi fick bita i det sura äpplet och hämta experthjälp, som heller inte kunde förklara detta med trycket (då kände vi oss inte så dumma som vi gjort innan) men vi hade inte tänkt på att öppna den andra ventilen så flödet av kväve kunde nå maskinen som frysar och krossar håren. Då blev vi en aning, i alla fall jag, röd i ansiktet, det borde vi ju ha tänkt på. Nu tänker vi, maskinen, pyser, pustar och avger kväveånga så det står härligt till. Håren krossas också.

Det är också frusterande när man för första gång i sitt liv skall rida kamel och den inte vill röra sig, än mindre springa i fatt i de andra. Detta hände under mitt besök i Indien på 1980-talet när vi var på kamelsafari i Tharöknen, i delstaden Rajahstan. Som för övrigt var en underbar upplevelse, vi övernattade under stjärnhimlen.

Nåväl, kamelen vi fick tilldelat tog nog hela safarin med väldig roat överseende, tokiga turister som nu skall se och göra allt möjligt. De andra kamelerna galopperade ibland, vår bara lunka så, ja ja jag skall väl gå lite nu då, när ni insisterar på det. Till slut blev min kompis och jag trötta på att alltid vara sist i mål, så vi kom på en strategi vi sjunger norska julsånger och psalmer medan vi rider, som sagt och gjort, om det var min dåliga falska sångröst eller själva innehållet och språket som gjorde det vet vi inget om men kamelen galopperade i väg och vi blev ganska så torra i munnen av all sjungande i öknen. Så om ni inte får fart på kamelen sjung. När jag var i Indien blev jag nästan vegetarian, tror jag åt kött eller fisk bara en eller två gånger under min 2 månaders långa vistelse där.

Dagens recept är stekt torskrygg med bacon (4 personer).

600 gr torsk filè

Salt

Vitpeppar

2 msk smör

140 gr bacon

200 champinjoner

1 msk smör

1 röd lök salt och peppar

Persilja

2-3 msk Balsamvinäger.

Salta torskfilén med salt och låt rimma i ca 10 minuter. Strö på vitpeppar, stek fiskfiléerna i smör i en stekpanna, ca 3-4 minuter på varje sida.

Stek bacon, champinjoner med lite smör i en het stekpanna, tillsätt strimlat rödlök och balsamvinäger. Smaka av med salt och peppar. Vänd ner hackat persilja.

Servera gärna med potatispure eller rotmos.